Sunday, April 26, 2015

Yoga Games 2015 Göteborg

Här är några sammanfattningar av klasserna jag gick på på Yoga Games i Göteborg 2015.

Man, eller jag men det kanske finns några fler, kan känna sig väldigt löjlig i en del yogaposer men det kan vara lite okej ändå. På Yoga Games blir man lite "yogafierad" så nu tänkte jag dela med mig lite av de budskapen (så som jag tolkade dem) från denna helgen. (Dag två på Yoga Games var också väldigt trevlig men jag har bara inte skrivit något om alla lektionerna här.)

(Budskapen är för det mesta både gällande yoga och vardagen eller livet i allmänhet)


The conundrum
Yogalärare: Monika Björn
Budskapet var att vissa har mycket rörlighet medan andra har mycket styrka, och vi behöver förbättra olika saker. Du behöver rörlighet om du vill komma längre i poser men du behöver styrka för att inte skada dig. Man kan dra en parallell till det i vardagen; en del är flexibla mentalt medan andra har svårt för att ändra något eller se andra möjligheter, vissa är starka och tar för sig medan andra försöker att inte synas. Vi kan träna på det vi vill bli bättre på även om det tar lite tid.
För övrigt är det här en rolig och trevlig yogalärare. Man glömmer lite vad man gör och sen plötsligt upptäcker man att man i princip har slagit knut på sig själv, det är rätt roande.



Backbends don't hurt
Yogalärare: Edward Clark)
Han var första gången i Sverige och skulle förklara hur "backbends" inte gör ont med lite komiska förklaringar om hur kroppen hänger ihop och vilka delar man ska och inte ska använda i backbends. Han visade ett sätt att ha magmusklerna mer ihopdragna (inte lika mycket svank i ryggen) och musklerna på framsidan av låret (eller lite längre upp) mer sträckta. Och såklart andningen: andas in (bröstkorgen höjs), andas ut (armarna kommer gå lite bakåt) och du kommer komma i med händerna i golvet först (och inte huvudet) när du försöker göra en backbend.



Make No-sense
Yogaföreläsare: Simon Krohn
Han skulle förklara något som inte gick och förklara men han gjorde det ganska bra. Han pratade lite om buddistiska uttryck och filosofi och här är några exempel på vad han berättade om:

"Trying is an obsticle" - det syftade på ordet Trsna (thirst, desire, longing). Han drog en massa roliga historier och berättelser, som jag inte skriver här nu, men budskapet var att man inte alltid blir bättre av att höja intensiteten och göra allt för att nå ett mål (eller nå till Nirvana som i några av exemplen han tog upp). "Less is more" kort sagt.

Han sa också något i still med att vi alla kommer dö någongång och drog exemplet "Think that you falling down and you have no parachute. The good knews is that there is no ground". Det handlade inte om att man ska kasta sig ut för ett stup och tro att det inte finns någon mark att slå i men poängen var att det är många som är rädda för att dö och att det ofta finns press och krav på att vi måste göra vissa saker innan vi dör, vi måste lyckas, vi måste vara framgångsrika och perfekta. Men det är lätt hänt att det blir som "Trsna" och att vi bara blint vill ha eller uppnå någonting, without pleasure, without joy. Budskapet var då att känna sig nöjd där man är och inte alltid tänka "Om jag kunde det här och om jag hade det här så skulle allt vara perfekt" för inget blir perfekt om man tänker så.

För att dra det här till yogan så känner många att "om jag bara kunde göra den posen" eller "bara jag kunde sträcka lite längre så skulle jag vara bättre" men, precis som några andra yogalärare sa, så är inte det vad yoga är. Yoga är en "practice" här och nu. Vi vet kanske inte riktigt vart vi ska utan vi ser det mer som en utforskning och ett flow med våra andetag. Till exempel som om du skulle starta din bil och köra till en plats som du inte har en aning om vart det ligger.



Global Yoga Happy Baby
Yogalärare: Johanna Andersson
Liksom på förra Yoga Games var den här klassen ett bra avslut på dagen. Det var mestadels yin yoga där man håller positioner länge och gör mjuka rörelser och målet är att hitta en bra position och inte pusha sig mer än nödvändigt.

Det var en rolig metafor som den här klassen handlade om. Man gick från en två-åring som kan stå, till att sen rulla ner kota för kota och komma till nedåtgående hund (yoga pose) ner till ett krypande barn och ner till embryostadie med ännu mindre rörelse och ännu djupare ner tills innan vi föds, då vi inte kan någonting, och sen tillbaka då vi börjar se världen igen, då vi kan krypa och sen gå.

Hon pratade om att vissa säger att det finns en eld som brinner inom oss och tänk dig att det är en glasbubbla runtom den. Ibland när vi känner oss helt slut så tänker vi att elden har slocknat. Andra yogis menar att elden aldrig kan slocka. Den har bara brunnit med så hög intensitet att det har blivit helt svart av sot och du måste putsa bort det från glasbubblan. Men glasbubblan är väldigt tunn och ömtålig så därför måste du försiktigt putsa bort sotet och ladda om din kropp med snälla mjuka rörelser utan krav på att göra något sensationellt.

Hon sa att den här klassen kanske inte är fysiskt ansträngande eller svår men den kan vara desto mer ansträngande mentalt då man tänker på att släppa taget, från att kunna gå och stå till att sen kunna mindre och bli mindre och mindre, hamna någonstans långt ner "in the lowest" till att sen gå upp igen och komma tillbaka.

Här får man också chans att öppna upp och tänka på det som är jobbigt eller sorgligt, om man varit med om något eller inte och mer acceptera hur det är och vara där man är nu.
Under den här klassen (som förra året också) har Johanna sina "änglar" som går runt och justerar ens position för att man lättare ska kunna släppa taget på ställen man spänner sig på i onödan eller liknande. 

Som sagt var det en ganska fin avslutning på dagen med lugn stämning och nästan helt mörker i salen.
Hon sa också "Alla har sin plats, sträck ut dig och låta alla få sin plats". Det mesta i yoga kan användas i vardagen, det här handlar om att vissa personer är sådana som tar för sig och tränger undan andra medan andra personer gör sig små och låter andra personer trampa på dem. Här hade alla en plats, alla lika viktiga och betydelsefulla. Vi avslutade med låten Lost av Anouk, https://youtu.be/gAF6ieYUnRM 



Övrigt
Lost in the world, feel small and weak, like most of us feel sometimes. But reload and come back

Finns ingen anledning att vara frustrerad för att man känner sig dum och att man saknar kunskap, se det positivt istället "Vad mycket fantastiskt det finns att lära sig"





Kanske är yoga lite flum eller blah för vissa men trots det kan man må grymt bra av det. Särskilt med roliga lärare på till exempel det här eventet. Det är intressant att lyssna på vad de  har att säga. De flesta förespråkar eller säger ungefär samma sak men det finns skillnader men det behöver inte vara något som är rätt eller fel utan snarare saker som är rätt för olika situationer precis som i vardagen.

Så, inte för att göra reklam men, var gärna med på Yoga Games någongång och få chans att gå på en eller flera yogaklasser. Du kommer troligen få både fysisk och mental övning och energi att ta med dig hem.

Monday, July 14, 2014

Ärlighet - Honesty

Det där med vad vi ser och vad vi tror. Vi har förutsatta meningar om andra men det är knappt aldrig det stämmer. Du har ingen aning om hur livet är för någon annan. Försök tänka på den här sanningen:
Jag är en betraktare som ser det yttersta av varje människa och jag ser bara vad de gör när de är med mig. Betyder det att jag känner dem? Det jag ser och vet om dem är bara en bråkdel av allt de själva vet. För vem känner sig själv bättre än sig själv?

Photo by Charlotte on Flickr


När vi känner oss ensamma i våra val eller åsikter tänker vi inte på hur många människor som känner likadant. Det är inte så svårt att vara sig själv när man ser att andra människor befinner sig i samma situation men vi vet ju inte att de gör det så vi blir ledsna, oroliga eller osäkra och drunknar i ensamhetens falska hav. Borde det vara svårt att vara sig själv och säga vad man tycker? Egentligen inte men saker och ting är uppenbarligen mer komplicerade än så. En sak är dock viktig:

ÄRLIGHET
Vad tycker du?
Vad vill du?
Vem är du egentligen?

Det kan vara svårt att svara på de frågorna även om man känner sig själv bäst men det gör ju egentligen ingenting eftersom det är tillåtet att ändra åsikt och förändras. Uppenbarligen är vi oss själva när vi är överens med våra tankar sen är det upp till var och en om man vill visa för andra vem man är eller om vill visa vem man låtsas vara.


Colbie Caillat

This song(Colbie Caillat) and video below is, said in a short way, beautiful.

Being yourself is not about having makeup or not but even without makeup you can cover yourself with a mask that is not you.

You don't have to try to be someone else,
you can try to be yourself,
you don't have to... but it's your choice.

Monday, June 30, 2014

Saturday, June 14, 2014

Vi tog studenten med dunder och brak

Tänk dig att trängas nere i skolans källare. Visselpipor, musik och skrik hörs överallt omkring dig och snart är det er tur. Om bara några få sekunder. Solen har dragit sig undan men det är fortfarande ljust och fint ute. Hjärtat slår snabbare liksom musiken och så kommer signalen som säger kör! likt startskottet i en 100-meters-tävling. Sen når ni scenen och allt övergår till ett galet hoppande upp och ner. Även om det ser galet ut jublar alla men lika snabbt som ni kom säger ni hejdå och tar er nerför trappan till vänster. Alla går sin egen väg. I myllret av hundratals människor hittar du din familj som kommer med varma kramar och gratulationer. Du ler och tittar upp mot himlen. Då plötsligt ändrar vädret sig blixtsnabbt och inom några sekunder piskar regnet som miljontals kalla strålar över alla åskådare. Paraplyerna blir ert skydd som en bur. Det skyddar en del men du får ändå ta några slag av moder natur. Det börjar hagla och stora vattenpölshav breder ut sig och bildar små åar med rinnande vatten. Blixtar slår ner och åskan närmar sig. Som tur är tar ni er fram till bilen. Det är en smått obekväm situation att sitta i en bil med genomblöta kläder och kalla fötter. Det regnar hysteriskt, bilkön ut från parkeringen växer och mullret från åskan känns så närvarande att man skulle kunna ta på det. Trots det är glädjen stor. Du bara skrattar. Du har tagit studenten. Det är sorgligt att sluta men själva dagen har varit helt fantastisk. Glädje och lycka finns i luften. Det är det enda som du känner och den här dagen har varit helt perfekt.
http://youtu.be/R9tuf1Kec6s?t=2m30s

Det var väl nästan så det såg ut fredagen den 13:e på studentdagen. Jag är riktigt tacksam för att jag fick en plastficka för mina betyg.

Tänkvärt är att den där sista knappa timmen vid slutet av studenten kan symbolisera en hel del.

Tänk dig att du som yngre trängts med dina klasskamrater, kompisar eller andra människor som står dig nära. Ni har delat mycket. Ständigt är det saker omkring oss. Under en livstid kan mycket hända. Man kan göra något galet, man kan göra bort sig och andra kan tycka att man är konstig men man kan ändå ha kul.Vissa saker förändras, ibland skiljs vi åt och tar olika vägar för att hitta hem. Du söker efter sätt att må bra på men det finns många hinder där ute som kan vara svåra att ta sig igenom. Man kan söka skydd mot faror och motgångar men även om du har hundratals livvakter finns det ändå sådant som kan ta sig förbi. Därför finns det lycka och hopp. Livet är ju aldrig mer hopplöst än man tänker sig att det är. Det betyder att om du letar fram det positiva så är inte situationen så illa som du kanske trodde.




Monday, June 02, 2014

Oh some nostalgia

During these last days in school the lessons are a bit different from the ordinary. Today some nostalgia happened on the "culture history class" (kulturhistoria). We had music quiz! That included some Disney songs. Pocahontas, Tarzan, The Lion King, A goofy movie, The Fox and the Hound (sounds sweeter in Swedish: Micke och Molle) etc. I'm glad that these movies were a part of my childhood. The media lesson was an art lesson with model (with clothes) drawing. Not bad.